Denna vecka sover jag knappt i min egen säng, utan jag delar säng med Emilio borta i hans mammas säng. Tänk vilken tur man har som får dela alla dagar med en sån lite go kille. Vilken förmån att få varje dag ta del av hans liv när han berättar vad han gjort och ska göra.
Trots värk idag så är han den bästa medicin man kan få, även om mormor blir trött*L* Måste snart få träffa min andra guldklimp också, lilla Isabelle. Hon är nu nästan 8 månader och en så go lite unge så det är inte sant, nästan bara skratt och leenden hela tiden.
Ja barnbarnen är verkligen livets efterätt.
Just nu spelar man Wahlströms på Dansbandsdax och det är inte det sämsta, skrattar, nej bland det bästa man kan höra. Längtar tills vi ses igen.
Hade en så konstig dröm inatt, min käre vän Classe som gick bort i maj, kom till mig. Jag blev så glad att se honom, han sa att han kunde inte lämna utan att komma och ta farväl av mig. Så när jag vaknade så grät jag av saknad efter honom. Det har varit en tung sommar för mig, då tre av mina vänner gått bort de senaste tre månaderna. Varför ??? Och min underbara Classe, jag saknar honom så. Och min vän Jögga, så ung lämnade han fru och barn. Varför??
En annan vän valde själv sitt öde så jag hoppas det blev som han ville. Men det är ändå jobbigt för oss som lämnas kvar. Men minnena av dessa människor kommer ju alltid att finnas kvar i mitt hjärta.
Jag kommer alltid vara glad att jag fick förmånen att lära känna er.