Tottes Mysblogg

...men hemma bäst. Åtminstone vädermässigt och nåväl en hel del andra saker också naturligtvis. Efter en veckas regnväder och kyla(!) i skånelandet så är vi nu hemma på Costa del Sol, dvs Hälsingekustens pärla - Glada Hudik! Värme, solsken och idag massor av gula kantareller! Dessa plockade vi alldeles i närheten och älskling förvandlade allt till en fantastisk paj som också blev vår vegetariska middag idag.

Just nu pågår "Hudikkalaset" här i stan. Artister, mat och "fylletält" som hustrun påpekade när vi åkte förbi festivalområdet. Tyvärr finns det ju ibland oss de som inte klarar av att inmundiga maltdrycker i lämpliga mängder med ibland oönskade följder. Jag tror och hoppas dock att de 3 - 4000 som besökt festen har haft jättekul. Entrén på 280,-/person, om inte annat, borde ju borga för detta...

Vår ekonomi tillåter tyvärr inte dessa extravaganser.

Jag har laddat hem en app till min iPhone, "RunKeeper" heter den. Ett jättebra program som via GPS ritar och mäter motionsrundorna, räknar ut medelhastigheter och höjdskillnader mm mm. Samtidigt som jag får lyssna på Lasse Stefanz eller BAO via Spotify! Rundan igår kväll på ca 4,5 km inklusive hund gick på ett BAO-livealbum blankt! Då förstår ni kanske att hastigheten på promenaden inte är hisnande men kul är det! Alltihop läggs ut på Facebook, "Fejan", så mina vänner kan följa mina förehavanden i motionsspåren. Jag gillar verkligen den här nya tekniken!

Nog om detta - ha en fin lördagkväll go´vänner, vi hörs!

...tittar solen fram igen! Minns ni Johnny Bodes gamla dänga? Så är det nog även om det just nu synes långt bort med solsken. Kanske hemma på ostkusten - Costa del Sol? Här i skånelandet har det regnat och blåst de senaste dagarna och den relativa luftfuktigheten har nog närmat sig 100%. Tack vare en kupévärmare i vardagsrummet har vi lyckats torka våra blöta kläder för ut måste man med lille Emil, vår 6,5 årige Phalene. Rätt så kul ändå faktiskt med raska promenader i ösregnet, det har blivit 6 - 7 km varje dag hittills. Visserligen på slät mark - bergen är ganska obefintliga där vi är - men svetten kommer ändå! Nu styr vi hemöver inom kort, tack alla trevliga skåningar för denna gång. Tack Mia som håller ställningarna på hemmaplan!

Snart fortsätter semesterrapporterna från nordligare latituder, vi hörs, go´vänner!

Vi har haft en stillsam kväll med småprat och lite Yatzy. Våra tankar har naturligtvis gått till vårt norska broderfolk och den stora tragedi som drabbat dem. För mig personligen blev det några oroliga timmar eftersom min yngste son bor och arbetar i Oslo, men nu vet vi att allt är OK med honom och hans sambo. Han arbetar bara 10 min väg från smällen och den upplevdes ju väldigt fysiskt och påtagligt. Hela Oslo centrum var i ett stort kaos och inget var sig riktigt likt i staden. En förvirrad hjärna och farliga skjutvapen har på några ögonblick raderat massor av människors liv, skapat förtvivlan och sorg samt åter påmint oss om den turbulens som vi lever mitt i.

Våra små problem i vardagen blir så futtiga och betydelselösa vid en händelse av denna kaliber.

Trots allt så önskar jag er alla en skön lördag kväll och en avkopplande avslutning på helgen.

Vi hörs, go´vänner!

Besök hos släkt och vänner pågår för fullt. Vädret startade kanonbra den första semesterdagen. Det bara öste ner - regn alltså - bästa tänkbara tycker jag, för sedan kunde det bara bli bättre. Och så blev det! Sol o regn i lagom doser. Framförallt ett avkopplande lugn har så sakteliga börjat infinna sig. I afton så installerades det mobila bredbandet från Telia. Icke utan vånda mina vänner! Trots(!) instruktionshäftets konstiga anvisningar så fungerade det till slut. Inte tack vare Telia utan mer tack vare mångårig rutin vid dylika knäppa tillbehör. Man lär sig ju ett och annat i livet...

Så nu är man uppkopplad till FJL! Hur har ni det i DBV i Malung? Vi hinner nog inte dit tyvärr. Men vi hittar väl på lite bus på annat håll så länge...

Ha det gott i sommaren mina vänner - vi hörs!

...sedan äntligen semester! En efterlängtad sådan. Verksamhetsåret har varit ganska jobbigt med stor fokus på personalfrågor. Alla ni som vet vad det innebär vet också hur slitsamt det kan vara men samtidigt hur otroligt stimulerande det är att leda en grupp människor mot definierade mål. För det mesta. Nu väntar en ledighet som till viss del kommer att handla om att hjälpa min svärmor med flyttförberedelser samt besök hos några goda vänner. Mest av allt dock - tid för avkoppling. För min egen del har jag nu bestämt mig för att trappa ner spelningarna med bandet. Ta en "Time out" som det heter. Vi får se hur det blir i framtiden. Lusten måste finnas om det skall vara riktigt kul och riktigt kul blir det bara om man är riktigt bra och riktigt bra blir man bara med att repetera och spela mycket. Och allt detta tar mycken tid. Tid som skall räcka till så mycket och åt så många. Just nu finns inte lusten men kanske kommer den igen - vem vet?

Om lusten finns att skriva - och det brukar den göra då och då - så kommer en rapport från sommaren. Tills dess - vi hörs, go´vänner!

Hustrun samt medföljande dotter gjorde en heldagsutflykt till det vackra Västernorrland. Närmare bestämt Höga Kusten. Strålande solsken och vacker natur hänförde båda damerna som har sitt ursprung i den småländska myllan. Men så blev det dags för lunch. I min älsklings planering av denna bussresa så ingick hennes vana trogen att även upplysa resebolaget om de restriktioner i kosten som önskades. Båda är vegetarianer, båda undviker laktoshaltiga produkter och den yngre damen är alldeles ohyggligt allergisk mot ägg och enzymer i alla former som i quorn och vissa ostar mm. T o m lukten i lokalen av ägg från en gräddad pannkaka får hennes andningsorgan att sluta fungera. Akut sjukvård är i dessa fall oundvikligt för att livsuppehållande åtgärder skall sättas in. Trots de förberedelser och försäkringar som lämnats inför avresan så stod ansvariga vid lunchrestaurangen som fågelholkar när damerna efterfrågade den beställda specialkosten. Inte oväntat, utbrister säkert de av er som upplevt detta själva, eller hur? Nåväl, i all hast togs det fram en veg biff av - just det, quorn - voila! Ägg!

Men se det kände inte vare sig kocken eller övrig personal till. Så till slut blev det lite wokgrönsaker för att mätta de hungrande gästerna...

Ingår det inte i baskraven för att få bedriva en restauration, att tillaga och servera mat, kännedom om allergier mm mot vissa födoämnen?

Ingår det inte i baskraven för att få bedriva en organiserad reseverksamhet att lyssna på och i största utsträckning söka leva upp till den service som resenärerna förväntar sig?

Trots allt blev resan lyckad - mycket tack vare trevligt och pratsamt(!) resesällskap och den vackra naturen.

Takfönstret då? Jodå, nu sitter det där. Riktigt bra blev det även om vissa detaljer i slutarbetet kunde ha gjorts snyggare. Men det blir nästa pilsner!

Tills dess, må så gott och vi hörs, go´vänner!