...fast inte så dyster trots allt. Ljuset är ju på väg tillbaka här i norr och det är något man längtar till även om det dröjer ett bra tag till innan solen tittar fram ordentligt högt över talltopparna!
Nej, det är nog snarare en sorts reflektion än en känsla av depression, när snart det gamla året övergår till ett nytt. Vad gjorde vi av det gamla? Kunde jag ha agerat annorlunda? Kommer jag att bli en bättre chef det kommande året? Ja, tankarna kommer och går under de dagliga promenaderna - hittills i kvällsmörker och kyla.
Flera av mina kollegor och arbetskamrater har det svårt just nu med sjukdomar hos sig själva och hos nära släktingar. Det påverkar oss alla och väcker minnen till livs om de dagar då vi hade våra föräldrar i livet, då syskon fortfarande var något man kunde gnabbas lite med osv...
I väntan på det nya året - ha de så bra go´vänner, vi hörs!