...fräs i pappersnäsduken. Sova en stund, vakna igen, host, host, snyt i näsduken osv osv. Man är förkyld nämligen. Fast inte värre än att man jobbar på som vanligt. Jag tror inte så mycket på det där med att stanna i sängen och tycka synd om sig själv. Bättre att hålla igång tycker jag. Fast feber - där går gränsen. Då däckar man helt klart. Som tur är blir jag sällan så sjuk utan det brukar oftast vara ett långdraget hostande och snörvlande tills det går över. Fast man blir fundersam ibland när omgivningen på olika håll drabbas av - lunginflammation! Jag trodde knappt att det fanns längre. Kan det vara alla dessa vaccinationer som gjort oss så svaga? Själv så fick jag en spruta för två år sedan. Inte har den hjälpt mycket inte. Fast vem vet, utan den så kanske inte dessa kaxiga rader blivit skrivna..? Ha det så..host, host, host...gott, go´vänner!