Nu kommer hösten och vintern med stormsteg – och krisen är total! Snart finns det inte längre någon som kan arrangera nöjesevenemang, eftersom arrangörerna är på gränsen till konkurs. Visst är det jätteroligt att Dansbandsveckan i Malung, Fryksdalsdansen i Sunne och några andra fungerar bra, men det räcker inte för att rädda en hel bransch!
I sommar har det varit väldigt tufft, inte ens de stora dansbandsartisterna på konsertturné har lyckats. Tyvärr hjälpte Dansbandskampens sista säsong till att sänka branschen ännu mer – för dansbanden tror nu att de måste spela pop istället för dansbandsmusik, vilket skrämmer bort dansarna.
Visst kommer det alltid att finnas några lyckade arrangemang, exempelvis inom hårdrock, och även en del dansband, som Lasse Stefanz och Rolandz, som har fungerat riktigt bra. Eric Saade har också gått bra i sommar, men vad händer nästa år? Fiaskona är många.
Och nöjesarrangörerna erkänner ju inte krisen. Då är det svårt att göra något åt den. De är som alkoholister, de håller färgen och tror att de kan rädda något, men när det väl går utför då är det försent!
Just nu finns det alltför många arrangörer och evenemang. De måste dela på marknaden och samarbeta på flera plan. Man kan som lokal nöjesarrangör inte ordna evenemang som ligger för nära andra, i tid och plats. Den ene kommer ändå inte att kunna konkurrera ihjäl den andre.
Denna sommar har visat hur allvarlig krisen är. Dansbandsveckan i Malung hör till landets största evenemang alla kategorier, vilket är fantastiskt. Men ett så stort riksevenemang slår nog samtidigt ut mindre arrangemang. Det finns bara x antal kronor att fördela, och publiken nöjer sig då med att åka till Malung. Här finns tydliga paralleller med andra festivaler som har fått problem, Arvikafestivalen gick nyligen i konkurs och Hultsfredsfestivalen har haft problem under många år. Sverige är för litet för att rymma alla – så länge man inte samarbetar.
Så går det när artisterna tar för mycket betalt. Överallt är entrépriserna för höga. Där finns också orättvisan med dansbandsmomsen kvar, branschen saknar verkligen företrädare som driver framtidsfrågorna!
Räddningen är att alla blir medvetna om krisen! Artisterna och deras bokningsbolag måste rannsaka sig själva, dra ned på totalkostnaderna och dela på arrangörernas risker!
Det hela påminner mig om skivbranschen, där kom Spotify och slog sönder allt. Nu laddar alla ner sin musik, ingen köper skivor. Skivbolagen försöker istället tjäna pengar på konserter, men det går ju uppenbarligen inte heller längre. Till och med bandens bokningsbolag har det svårt. I somras lades ett av de större ner, eftersom de inte kunde fortsätta i branschen.
Krisen gör att det också blir mer utbrett med ”svartspelningar”. Och när arrangörerna senare inser att svarta pengar inte funkar, ja, då måste de finna en varaktig lösning.
Men som sagt, om arrangörerna samarbetar och artisterna drar ner på kostnaderna, då kanske det finns en ljusning i mörkret.
Bert Karlsson